Sankta Muskel!

13 Dec Sankta Muskel!

Oj nu var det längesedan! Jag tänkte skriva några rader om muskler och lite olika muskeltyper. Jag kommer uteslutande att skriva om de s.k. tvärstrimmiga musklerna (Tvärstrimmig = viljestyrd muskel. Det finns också glatt muskulatur som inte styrs av viljan (hjärtmuskulatur brukar definieras som en tredje variant)). Förra inlägget handlade ju om olika energiprocesser (Anaeroba (kreatin och laktat (fran ni vet)) och aeroba (syre)).

Förmågan att använda dessa energiprocesser är kopplat till vilken muskeltyp man har. Man kan till viss del anpassa sina muskler för vissa energiprocesser. Om man kollar på en långdistanslöpare, så har ju hen inte stora blaffiga muskler som Daniel Gustafsson. En långdistanslöpare har i större omfattning musklerfibrer av typ I (detta är troligtvis den vanligaste muskeltypen hos människan, ca 50 % av muskelfibrerna är av typ I). Muskelfibrer av typ I består av celler som innehåller många mitokondrier (ett slags organ i en cell som fungerar som kraftverk). Mitokondrierna innehåller mycket sk. Oxidativa enzymer som bildar energi m.ha. syre (Bra aerob förmåga). Typ I muskler är uthålliga men kan inte producera kraft lika snabbt som typ II muskler. Typ II muskelfibrer finns dessutom i några olika varianter (typ IIA, IIB och IIX). Cellerna i dessa muskelfibrer har framförallt mer glykolytiska enzymerna vilket medför att det inte är nödvändigt med syre för att muskeln skall kunna arbeta. Typ IIB/IIX är de fibrer som har störst kapacitet att producera stor kraft snabbt (på bekostnad av uthålligheten). Typ IIA muskler är lite av en blandning av Typ I och Typ IIB/IIX men har fortfarande lite mer gemensamt med Typ IIB/IIX.

En människa har oftast lite olika mycket av olika muskelfibrer beroende på vilken muskel som avses. I vadmusklerna tycks det vara en större andel typ I fibrer och i triceps tycks det vara en större andel fibrer av typ II. Fördelningen av muskeltyp (i synnerhet typ IIB/IIX) är delvis kopplat till genetiska faktorer (1) men bestäms också av miljöpåverkan (typ träningsform). Tyvärr verkar det dock som att det inte går att ”omvandla” typ I fibrer till typ IIB/IIX men däremot verkar det funka tvärtom (alltså att Daniel blir en sparris m.a.o. en långdistansare).

Så hur hänger då detta ihop med modal domain? Jo till typ II muskelfibrer så är de neuromuskulära kopplingarna större! Det behövs mer input från nervcellerna för att köra en RM (repetition max) än vad som krävs för att springa 5 km. Lägg därtill att vissa övningar kräver en hel del av lillhjärna för att koordinera och samordna muskelaktiviteten när man utför komplexa övningar t.ex. gå på händer eller maxa i ryck (snatch för er som är CF-amerikaniserade).
Slutligen, kroppen är fantastisk och kan skänka oss otroligt mycket glädje om vi tar hand om den! Så ta hand om era kroppar och träna tungt!

God Jul o Gott Nytt År!

Kram Dr Henrik
p.s. Nästa gång blir det lite torrare genomgång av kosttillskott med avseende på muskler, energisystem och prestation.

1. MACARTHUR, D.G. and K.N. NORTH. ACTN3: A genetic influence on muscle function and athletic performance. Exerc. Sport Sci. Rev., Vol. 35, No. 1, pp. 30Y34, 2007